Syftet med studien var att undersöka på vilket sätt förskollärare anser att de använder pedagogisk dokumentation i förskolans vardagliga verksamhet. Studien är kvalitativ och tio förskollärare från två förskolor intervjuades. Resultaten från intervjuerna var att pedagogisk dokumentation används för att synliggöra barnens lärande i förskolan. Förskollärarna beskrev att de kände sig trygga och professionella av att använda pedagogisk dokumentation. Barnen beskrevs av förskollärarna bli avcheckade med hjälp av pedagogisk dokumentation.

Den reviderade läroplanen för förskolan (Lpfö 98, 2010) har kompletterat ett avsnitt om uppföljning, utvärdering och utveckling till läroplanen. Det innebär att varje barns utveckling samt förskolans verksamhet ska dokumenteras, följas upp och utvecklas. Syftet med denna studie är att beskriva hur förskollärare uppfattar och arbetar med pedagogisk dokumentation. Vi har använt oss av litteratur och en kvalitativ forskningsansats, vi intervjuade fem pedagoger som alla är verksamma inom förskolans verksamhet. Resultatet visar att alla pedagoger ser pedagogisk dokumentation som något positivt och att arbetet med pedagogisk dokumentation främjar deras arbete i verksamheten på många olika sätt.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur en dokumentation i förskolan blir pedagogisk och hur verksamma pedagoger definierar pedagogisk dokumentation. Likaså har det undersökts om det finns något som hindrar pedagoger till att arbeta med pedagogisk dokumentation. En ökad förståelse och en fördjupad kunskap om pedagogisk dokumentation sågs också som ett centralt syfte. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer av nio verksamma pedagoger. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med en hermeneutisk utgångspunkt.

Denna kvalitativa studie handlar om förskolans gård som pedagogisk miljö. Syftet med studien var att undersöka förskollärares syn på förskolans gård som pedagogisk miljö samt hur de anser sig använda den i praktiken. Det genomfördes nio intervjuer med yrkesverksamma förskollärare på olika förskolor. Det ställdes inga krav på att de skulle ha specifik erfarenhet av verksamhet på förskolans gård eftersom vi ville få en allmän bild av hur förskollärarna ser på gården som pedagogisk miljö. Resultatet visar att gården används i planerad Pedagogisk verksamhet och aktiviteter som förekom var temaarbete, samlingar och fri lek.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka hur några pedagoger ser på pedagogisk dokumentation, vad de anser krävs för att en dokumentation ska bli pedagogisk och på vilket sätt de anser att pedagogisk dokumentation kan påverka/utveckla verksamheten i förskolan. Som metod har vi använt oss av en enkätundersökning som har genomförts med tolv pedagoger från olika förskolor. Det vi har kommit fram till i vårt resultat är att pedagogisk dokumentation som arbetssätt innebär att pedagogerna får en möjlighet att förstå läroprocesser och fånga barnens utveckling. Samtidigt är det ett sätt att visa på den verksamhet som bedrivs för föräldrarna och andra intresserade. Kommunikationen och reflektionen kring dokumentationen, leder vidare till utforskande och utveckling såväl för barnet som för pedagogen.

Denna kvalitativa studie handlar om förskolans gård som pedagogisk miljö. Syftet med studien var att undersöka förskollärares syn på förskolans gård som pedagogisk miljö samt hur de anser sig använda den i praktiken. Det genomfördes nio intervjuer med yrkesverksamma förskollärare på olika förskolor. Det ställdes inga krav på att de skulle ha specifik erfarenhet av verksamhet på förskolans gård eftersom vi ville få en allmän bild av hur förskollärarna ser på gården som pedagogisk miljö. Resultatet visar att gården används i planerad Pedagogisk verksamhet och aktiviteter som förekom var temaarbete, samlingar och fri lek.

Denna kvalitativa studie handlar om förskolans gård som pedagogisk miljö. Syftet med studien var att undersöka förskollärares syn på förskolans gård som pedagogisk miljö samt hur de anser sig använda den i praktiken. Det genomfördes nio intervjuer med yrkesverksamma förskollärare på olika förskolor. Det ställdes inga krav på att de skulle ha specifik erfarenhet av verksamhet på förskolans gård eftersom vi ville få en allmän bild av hur förskollärarna ser på gården som pedagogisk miljö. Resultatet visar att gården används i planerad Pedagogisk verksamhet och aktiviteter som förekom var temaarbete, samlingar och fri lek.

Denna kvalitativa studie handlar om förskolans gård som pedagogisk miljö. Syftet med studien var att undersöka förskollärares syn på förskolans gård som pedagogisk miljö samt hur de anser sig använda den i praktiken. Det genomfördes nio intervjuer med yrkesverksamma förskollärare på olika förskolor. Det ställdes inga krav på att de skulle ha specifik erfarenhet av verksamhet på förskolans gård eftersom vi ville få en allmän bild av hur förskollärarna ser på gården som pedagogisk miljö. Resultatet visar att gården används i planerad Pedagogisk verksamhet och aktiviteter som förekom var temaarbete, samlingar och fri lek.

Abstract Ett examensarbete om verksamma pedagogers syn på pedagogisk handledning i förskolan. Syftet med arbetet är att ge en inblick i pedagogers uppfattningar om pedagogisk handledning samt få en indikation på om och i så fall hur förskollärarens uppfattningar liknar eller skiljer sig från specialpedagogens uppfattningar i frågan om fenomenet pedagogisk handledning. Studien består av halvstrukturerade intervjuer som sedan analyserats med fenomenografisk ansats. Intervjuerna har handlat om fenomenet pedagogisk handledning. Resultatet visar på fyra aspekter av förståelsen för fenomenet pedagogisk handledning: ? syftet med pedagogisk handledningen ? förutsättningarna för pedagogisk handledning ? svårigheter vid pedagogisk handledning ? förutfattade meningar om pedagogisk handledning I jämförelsen av förskollärarens och specialpedagogens uppfattningar så är tankarna mer individuella och inte professions bundna under syftet med och förutsättningarna för pedagogisk handledning.

Denna kvalitativa studie handlar om förskolans gård som pedagogisk miljö. Syftet med studien var att undersöka förskollärares syn på förskolans gård som pedagogisk miljö samt hur de anser sig använda den i praktiken. Det genomfördes nio intervjuer med yrkesverksamma förskollärare på olika förskolor. Det ställdes inga krav på att de skulle ha specifik erfarenhet av verksamhet på förskolans gård eftersom vi ville få en allmän bild av hur förskollärarna ser på gården som pedagogisk miljö. Resultatet visar att gården används i planerad Pedagogisk verksamhet och aktiviteter som förekom var temaarbete, samlingar och fri lek.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilken funktion den pedagogiska dokumentationen fyller i förskolan. Vi har tittat närmare på hur pedagogisk dokumentation fungerar i praktiken utifrån både lärares perspektiv och barns perspektiv. Målet med undersökningen var att få djupare kunskaper inom ämnet. Under undersökningens gång har vi genomfört både lärare och barnintervjuer där vi har fått svar på hur de arbetar med pedagogisk dokumentation i förskolan. Lärarna använder sig av observationer för att följa upp det individuella barnet och förtydliga den verksamhet som bedrivs.

Förskolans betydelse i samhället blir allt viktigare (Skolverket, 2009a). Därmed ökar ansvaret för personalens kompetens och i dagsläget ligger det övervägande pedagogiska ansvaret på förskollärarna (Utbildningsdepartementet, 2010).Syftet med undersökningen var att belysa hur förskollärare upplever och beskriver utvecklingssamtal, kvalitetsredovisning, utvärdering och pedagogisk dokumentation samt att undersöka vad litteraturen menar är syftet med dessa arbetsuppgifter. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkätundersökning som riktades till 31 förskollärare i en specifik kommun i mellersta Sverige, varav 26 förskollärare svarade på enkäten. Förskollärarna fick besvara enkäterna enskilt för att minska risken för att de skulle bli påverkade av varandra. Resultatet av enkätundersökningen visar att förskollärare ansåg att tiden inte är tillräcklig vad gäller utvecklingssamtal, utvärdering och pedagogisk dokumentation.

Genom att arbeta med pedagogisk dokumentation kan pedagoger gå in i en lärprocess som gäller både det egna och barnens arbete. Den konkreta dokumentationen kan ligga till grund för ett kontinuerligt förändrings- eller reformarbete på förskolan genom att de bildar en utgångspunkt för gemensam reflektion. Det är en process där man ständigt går tillbaka till dokumentationen för att studera, analysera och diskutera det som har dokumenterats för att sedan ompröva sina egna tolkningar tillsammans med andra. Syftet med denna studie är att studera vilken betydelse pedagogisk dokumentation har för förskolans verksamhetsutveckling. Det gjordes genom kvalitativa intervjuer med fem förskollärare från två olika förskoleavdelningar.

Syftet med vår uppsats är att utreda den pedagogiska potentialen i olika typer av arkiv. Vi undersöker hur och om arkiven kan bli en pedagogisk resurs samt hur arkiven tillgängliggör sig gentemot skolan. Med hjälp av arkivens styrdokument och intervjuer analyserar vi och jämför det pedagogiska arbetet och satsningarna hos arkiven. Begreppet historiemedvetande spelar en central roll i uppsatsen och i undersökningen analyseras och redogörs för hur arkivarierna och arkivpedagogerna ser på begreppet historiemedvetande. Vidare refereras och diskuteras den aktuella debatten kring detta centrala begrepp och dess roll i gällande kursplaner och läroplan.

Syftet med denna studie var att undersöka hur inspirationen från Reggio Emilias filosofi tar sig i uttryck i Pedagogisk verksamhet, ur pedagogers synvinkel. De frågeställningar som ingick i studien var: Hur uppfattar pedagoger Reggio Emilias pedagogiska filosofi? Hur kommer inspirationen av denna filosofis teori till uttryck i praktisk verksamhet? Vilken inverkan har Reggio-inspirationen på barnen, enligt pedagogers uppfattning? I bakgrunden redovisades bl.a. forskning om Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Studien var kvalitativ med en fenomenografisk ansats, vilken beskriver människans uppfattningar av olika fenomen.